”Stipendiet är det bästa som har hänt”

2021-09-16

Textilkonstnären Emilia Sundqvist upplevde under senhösten 2020 två livsomvälvande händelser. Dels fick hon sitt första barn, dels fick hon veta att hon var årets mottagare av Fabrikör J.L. Eklunds Stora Hantverksstipendium.

Emilia Sundquist, stipendiat 2020 och ett av hennes textila verk. Foto: Conor Wallace.

- Det här stipendiet ger mig så himla mycket energi och motivation att jobba, säger Emilia Sundqvist som under förra året tog en Master från Konstfacks Craft! Textilhantverk.

Och energi och motivation att jobba har sannerligen märkts av under året. Någon stilla mammaledighet har det inte blivit för denna sprudlande 28-åring som under våren har ställt ut sina textila skulpturer på Kaleido i Uppsala. Just nu jobbar hon med en skulpturserie till en psykiatrimottagning för barn.

I serien syns en stegrande häst som omringas och skyddas av fyra barn. Inspirationen kommer från Volograd där det finns en fontän med en skulptur av en krokodil som omringas av dansande barn.

Djurskulpturerna är ett signum för Emilia. Det är starka symboler. Det rena och traditionella mixas med minnen från barndomen, folkhistorier och en Disney-känsla. Det är viktigt för Emilia att kunna tala till barn i sin konst. Vad är konst för dem?

- Många barn tycker att mina verk är både lite otäcka och busiga. Barn kommer med idéer och funderingar.

Från sin mamma som är keramiker, har Emilia fått en hög arbetsmoral.

- Det handlar om att jobba hårt. Att nöta, nöta och jobba, jobba, säger hon. Jag vill uttrycka hoppfullhet. Konst kan ge tröst. Man får vara sårbar. Men det ska vara välgjort.

Hantverket är essentiellt för att nå fram med budskapet för Emilia som till stor del är självlärd. Hon har studerat sömmar i gamla plagg och sedan imiterat.

Just hantverksskickligheten och det tydliga formspråket är något som lyfts fram i motiveringen till Fabrikör J.L. Eklunds Stora Hantverksstipendium.

”Med ett tydligt formspråk syr Sundqvist fram sina figurer för hand och använder skickligt material och färger för att försätta oss i precis det tillstånd hon vill att vi ska vara i för att vara mottagliga för de våglängder hon sänder på. Sundqvist använder, och utvecklar, textila hantverkstraditioner och bidrar med sitt utövarskap både till den textila skulpturtraditionen och de textila berättarkonsterna.”

Emilia älskar allt som har historia och idé. Hennes pappa forskade i religion, så myter och historier har alltid varit diskussionsämnen hemma. Mamma samlade på porslinsfigurer och dockor. Kanske är Emilias konstnärliga uttryck en jakt på barndomens magi som försvann den dagen hon inte längre lekte med dockor. Helt tydligt är att det ska finnas ett syfte med vad objektet ska illustrera.

Vi kommer att få se mer av Emilia Sundqvist, lita på det. Närmast syns hon på STHLM Craft Week med Galleri Detroit. Hon har också ett samarbete med en animationskonstnär och ska göra dockor till en av dennes filmer. Längre fram, om något år, väntar en utställning i Wien tillsammans med en tidigare studiekamrat från Emilias tid i staden.

- Stipendiet är det bästa som har hänt, avslutar Emilia Sundqvist full av energi och kraft att ta sig an arbetet att skapa de sagolika figurer som har blivit hennes signum.

Dela